Tillgänglig lokal
FastighetsWiki
| |
| UFOS Projekt | |
|---|---|
| Projektnamn | Tillgänglig lokal – del 2 |
| Sammanfattning | Denna skrift visar hur fem studerade organisationer har organiserat sitt tillgänglighetsarbete, tolkat regelverket och arbetat praktiskt med åtgärdandet av enkelt avhjälpta hinder. |
| Ämnesområde | Organisation & management, Fysisk miljö & tillgänglighet |
| Målgrupp | Fastighetschefer, Driftingenjör & Stadsplanerare, Fastighetsförvaltare |
| Projektägare/finansiär | FoU-fonden för fastighetsfrågor |
| Utredare | |
| Projektledning | Jonas Hagetoft |
| Styrgrupp | |
Innehåll |
Utdrag ur rapporten
Regleringen kring enkelt avhjälpta hinder ger inga tydliga svar på frågor om vad en lokal dit allmänheten har tillträde är, vad ett enkelt avhjälpt hinder är, hur åtgärdandet ska finansieras etc. Denna skrift visar hur fem studerade organisationer har organiserat sitt tillgänglighetsarbete, tolkat regelverket och arbetat praktiskt med åtgärdandet av enkelt avhjälpta hinder.
Några har satt ner foten kraftfullare än andra i gränsdragningsfrågorna och gjort klara avgränsningar för hur regelverket ska tolkas för den egna verksamheten, medan andra gör bedömningar från fall till fall eftersom varje objekt är unikt.
För att stötta och inspirera främst sina medlemmar, men även andra, att komma igång med tillgänglighetsarbetet gav UFOS ut en skrift, ”Tillgänglig lokal”, under 2003. I skriften presenteras ett förslag till arbetsmetod för hur en fastighetsorganisation steg för steg kan gå till väga för att inventera och åtgärda enkelt avhjälpta hinder i sitt fastighetsbestånd. Tanken var att arbetsmetoden skulle fungera som inspirationskälla och att varje organisation skulle kunna anpassa modellen till de egna förutsättningarna.
Sedan ”Tillgänglig lokal” skrevs har frågan belysts på en rad olika sätt, bl a av Boverket i Enklare utan hinder (2005). Trots detta finns oklarheter om hur tolkningar ska göras och hur arbetet med enkelt avhjälpta hinder på bästa sätt kan bedrivas. Offentliga fastighetsorganisationer kan behöva ytterligare stöd och hjälp, vilket en exempelsamling med bra lösningar och arbetssätt kan bidra med. Det är viktigt att ett sammanhållet tillgänglighetsarbete kommer igång där det ännu inte startat – och fortsätter drivas där det kommit en bit på väg. Förhoppningen är att denna skrift blir ett bra stöd och en inspirationskälla.
Innehållsförteckning
- Sammanfattning
- Inledning
- Skriftens innehåll
- Avgränsningar och val av organisationer i fallstudien
- Kapitel 1 – Erfarenheter och framgångsfaktorer
- Regleringar i korthet
- Exempel 1 – Lokalförsörjningsförvaltningen (LFF)
- Exempel 2 – Gavlefastigheter
- Exempel 3 – Västerbottens läns landstings fastighetsenhet
- Kapitel 2 – Beskrivning av två statliga myndigheters arbete med enkelt avhjälpta hinder.
- Regleringar i korthet
- Exempel 4 – Fortifikationsverket
- Exempel 5 – Statens fastighetsverk, SFV
- Kapitel 3
- Strategiska frågor
- 1. Projektstart
- 2. Policy
- 3. Mål och strategier
- 4. Kommunikationsplan
- 5. Utbildning
- Praktiska frågor
- 6. Kartläggning av lokaler
- 7. Inventering av hinder
- 8. Åtgärdsanalys och åtgärdsprogram
- 9. Kontroll och revidering
- 10. Uppföljning och sammanställning av tillgänglighetsplan
- 11. Implementering i förvaltningen
- Strategiska frågor
- Kapitel 4
- Vilka lokaler berörs?
- Vad är ett enkelt avhjälpt hinder?
- Vem ska stå för kostnaden?
- Vem ansvarar?
- Sammanfattning
- Bilagor
- Bilaga 1
- Exempel 1 – Lokalförsörjningsförvaltningen (LFF)
- Tillgänglighetsarbetet
- Exempel 2 – Gavlefastigheter
- Tillgänglighetsarbetet
- Exempel 3 – Västerbottens läns landstings fastighetsenhet
- Tillgänglighetsarbetet
- Exempel 4 – Fortifikationsverket
- Tillgänglighetsarbetet
- Resurser/budget
- Exempel 5 – Statens fastighetsverk, SFV
- Tillgänglighetsarbetet
- Resurser
- Bilaga 2 Regleringar i korthet
Resultat
Rapporten kan beställas på http://www.skl.se/publikationer sök efter "Tillgänglig lokal 2"